Breaking news av sportbladet

Under Silly Season har jag läst det ena roliga, galna och omöjliga ryktet efter den andra. Sportbladets senaste bomb tar dock priset, lär bara det här:

"Svenskbekantningen Afonso Alves är på väg mot en ny klubb. Engelska medier hävdar att Alves är nära en övergång till Middlesbrough."

Breaking news av sportbladet.

* * *
Idag har jag haft en riktig kontorsdag. Visserligen har jag inte något kontor, så skrivbordet framför datorn med en telefon i handen fick duga. Jag har ringt runt i massa olika ärenden, fyllt i papper till stipendier, bidrag och allt möjligt mumbo jumbo. Dessutom har jag skrivit en ny krönika till sourze.se.

Krönikan kommer utgöra första delen i en serie av fyra, där jag räknar ner till seriestarten i de olika ligorna. Först ut: Bundesliga,

* * *
Huntelaar uppges vara klar för Milan. Skönt tycker jag och nu går det mer och mer att urskilja vilka som kommer ingå i Real Madrids trupp 09/10. Huntelaar kommer sätta ett par kassar i Milan också. Jodå.

* * *
Dusan Djuric till Roma? Njaa. Men det vore riktigt coolt om det visade sig vara sant. Djuric har alltid varit en stor favorit för mig och det vore väldigt roligt om han fick chansen i en så pass stor klubb som Roma.

* * *
Elvan som stal mitt hjärta.

Offensiv mittfältare: Zinidine Zidane

Ren briljans. Det finns inget annat sätt att beskriva en av världens bästa fotbollsspelare genom tiderna.

Hans teknik var lysande, speluppfattningen överlägsen och förmågan att täcka bollen var oslagbar. Zidane var en av de vackraste fotbollsspelare som världen någonsin skådat (och nej, jag menar verkligen inte utseendemässigt), han gjorde allt med en sån elegans.

Det jag mest symboliserar med Zidane är hans snurrfinter på mittplanen, hur han med med en sån skicklighet lyckas täcka bollen samtidigt som han tar sig förbi en, två eller kanske till och med tre spelare. Det är bara Zidane som gör sånt.

Jag har svårt att finna superlativ för att beskriva hur stor Zidane faktiskt var, för mig är han en av få som faktiskt på allvar kan konkurrera med Maradona och Pelé om att vara världens störste genom tiderna. Så stor var han faktiskt.

Att ett sånt geni som Zidane skulle få en sådan avslutning på karriären är hemskt. Han förtjänade så mycket bättre. Ändå är jag glad över att han lade av när han var på topp. När han hade spelat upp sig under turneringens gång, burit Frankrike på sina axlar och varit turneringens kanske bästa spelare. Sen hände det. Det fruktansvärda slutet.

En dansk skalle i en galen mans bröstkorg och den störste av karriärer var till ända. Jag blir fortfarande ledsen när jag tänker på det. Hans sista match. Det var hans avskedssföreställning, han skulle avgjort och blivit störst. Istället minns vi honom som mannen som skallade Materazzi i VM-finalen.

För egen del kommer jag i alla fall minnas honom för hans insatser på planen. Han var briljant. Ett geni.

Han var sannerligen El Magífico.





9 minuter och 27 sekunders njutning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0