Gästinlägg från medresenärerna
Vi drar händelserna från start till mål. Håll till godo!
* * *
Avfärd kl 10:50 från mi casa, innan vi plockade upp de andra i tur och ordning. Efter cirka 45 minuters resa, så sade magarna och Eriks blåsa stopp. Det blev alltså käk på Burger King i Laxå. När magarna var något mättade sprang Jens och Erik ut för att köpa batterier på Statoil. Problemet var bara att det ösregnade och att det inte fanns någon butik...
Cirka 15 minuter senare var det dags för nästa stopp, inköp av godis och tidningar stod på schemat. Dagens händelse, som för övrigt finns på foto som självklart kommer publiceras snarast, var ett kort på Erik under hans besök i godisbutiken. Han klev in utan byxor och utan skor med kommentaren: "Har ni någon dresscode här inne? Mina byxor har blivit stulna, och mina skor också tydligen..."
* * *
... Vi hoppar händelserna i förväg, ända till ankomsten till Göteborg, det enda innan som är värt att notera var Antons nakenchock i bilen. Vår utmärkta gps som sprutade ut dumma kommentarer med Kalle Ankas ljuva stämma var till stor hjälp vid dirigeringen mot Jens bror Martin.. Problemet var bara att vi inte hörde vad han babblade om och inte hittade i Göteborg, så med 1 km kvar bestämde Jens sig för att ändra röst men då försvann ju också vår vägbeskrivning helt.. Med stressen som bästa vän och galna skrikande vänner i dom bakre regionerna av bilen, fixade Jens tillslut den lilla makalösa manicken i sista sekund. Med 120 meter kvar till filbyten, massor av bilar, korsningar, stora rondeller och lite gående Glenns från Göteborg. Med den utmärkte rösten "Robert" guidade vi oss alldeles rätt till Martins herravälde på första försöket.
* * *
Lugnt och stilla begav vi oss mot Göteborgs vackrare stadsdelar vackert nynnandes på den gamla schlagerdängan Kjendisparty. Humöret var på topp och var vi än vred våra huvuden såg vi poteniella "sovpartners" till Erik. Allting med minst två bröst och, förhoppningsvis, ett hål skulle duga bra åt vår trevliga kamrat ansåg vi. En hungrig och småtjurig Erik kunde inte förstå hur han fått ryktet av sig att vara en manshora men alla som känner honom vet att det är sanningen. Efter att ha vandrat omkring inne i Nordstan diverse timmar började hungern komma smygande hos övriga medlemar på road-tripen och när jag och supersexiga Anton såg en inte alltför intelligent man liggandes på golvet samtidigt som han fotograferade sina bilnycklar ville vi vara hjälpsamma och sa följande till den unge individen:
- Ursäkta. Jag tror min käre herre har förlorat sina bilnyckar. Det ligger nämligen ett par mitt framför näsan på er.
Denna vänliga gest till trots blev gubbfan förbannad och hotade med att skicka sin dresserade apa på oss. Vi tackade för smöret och gick vidare. David är dum i huvet och har liten penis......
****
08:45
Väckarklockan ringer, men jag har redan vart uppe länge. Min käre far kommer in med sin vanliga, torra humor och drar sin vanliga morgonvits: "Är du inte uppe än, jag är uppe än..."
Vi hoppar fram till efter Anton och Jimmys underbara, påhittade upplevelse med nyckelmannen. Efter vårat gängs vanliga springande i sportaffärer, och inhandlande av Sverige-tröjor för morgondagens drabbning på Olympia, fick Snygg-Erik ett utbrott och ropade "MAT"!! och lade sig på marken, skrikandes och gråtandes. Vi andra vart helt paralyserade av skräck, Anton gick bort sig inne på köpcentret för han vart så rädd. David tog täten och letade (ironisk röst) snabbt (slut på ironisk röst) upp en pizzeria vid Odinplan där vi inhandlade oss varsin pizza/kebab. Mätta och glada drog vi oss vidare och kom äntligen fram till Valåsgatan och min brors eminenta boende. Efter ett snabbt klädombyte drog vi oss vidare mot Gamla Ullevi för att se dagens batalj mellan conquistadorerna från Spanien och Lordarna från England. Efter en tråkig första halvlek fick matchen fart och de stiliga karlarna från England lyckades vinna med 2-0.
Eftersom detta är ett gästinlägg där alla medlemmar i "Team Kjendisparty"-bilen ska få säga sitt, så är min tid i rampljuset nu slut. Snygg-Erik ligger naken i soffan och trummar irriterat på soffbordet för att försöka få mig att lämna över datorn så att han kan ta vid. Jag hoppas att huvudproducenten för denna blogg, Sir Jimmy Von Ewertsson, skriver ett långt inlägg med alla lyckade citat och grodor som hoppat ur göngets munnar under resan.
Väl mött!
FJ Karlsson
*****
Ja, vem ska avsluta denna dags bloggande?? Man kan ju inte säga att de borde varit jag, men jag var den ända kvar. Jag tycker att jag är värd en förklaring... Jag är Erik... Från alla andra skribenter har ni hört massa tramms och konstiga beskrivningar av mig.. o tyvärr så är dom sanna. Jag är nog lite "knäpp" och seg. Men trotts alla beskrivningar så hade jag och har bra betyg 280 av 320 i högstadiet. Alla grejor jag gör är ju dels för att jag är speciell, (men vem är inte det..) och för att roa mina närmaste och bästa vänner. För jag gillar dom så mycket och hur mycket lycka och goda skratt jag än skänker dem så är de inte nog för hur mycket jag får av dem. Så jag är gärna lite knäpp för deras skull.
Jag har njutit av hela resan till fullo, med dessa människor kan inte en resa bli tråkig. Nu sitter vi hemma hos Jens bror och alla skrattar åt mig, jag fattar inte varför, men dom har nog något lurt pågång. Ni får höra vad de hade för avsikt imorn.
Ps. Jag är ingen manshora, jag tycker bara att de är mysigt att pussas
Erik "Under the Sun" Olsson
* * *
Avfärd kl 10:50 från mi casa, innan vi plockade upp de andra i tur och ordning. Efter cirka 45 minuters resa, så sade magarna och Eriks blåsa stopp. Det blev alltså käk på Burger King i Laxå. När magarna var något mättade sprang Jens och Erik ut för att köpa batterier på Statoil. Problemet var bara att det ösregnade och att det inte fanns någon butik...
Cirka 15 minuter senare var det dags för nästa stopp, inköp av godis och tidningar stod på schemat. Dagens händelse, som för övrigt finns på foto som självklart kommer publiceras snarast, var ett kort på Erik under hans besök i godisbutiken. Han klev in utan byxor och utan skor med kommentaren: "Har ni någon dresscode här inne? Mina byxor har blivit stulna, och mina skor också tydligen..."
* * *
... Vi hoppar händelserna i förväg, ända till ankomsten till Göteborg, det enda innan som är värt att notera var Antons nakenchock i bilen. Vår utmärkta gps som sprutade ut dumma kommentarer med Kalle Ankas ljuva stämma var till stor hjälp vid dirigeringen mot Jens bror Martin.. Problemet var bara att vi inte hörde vad han babblade om och inte hittade i Göteborg, så med 1 km kvar bestämde Jens sig för att ändra röst men då försvann ju också vår vägbeskrivning helt.. Med stressen som bästa vän och galna skrikande vänner i dom bakre regionerna av bilen, fixade Jens tillslut den lilla makalösa manicken i sista sekund. Med 120 meter kvar till filbyten, massor av bilar, korsningar, stora rondeller och lite gående Glenns från Göteborg. Med den utmärkte rösten "Robert" guidade vi oss alldeles rätt till Martins herravälde på första försöket.
* * *
Lugnt och stilla begav vi oss mot Göteborgs vackrare stadsdelar vackert nynnandes på den gamla schlagerdängan Kjendisparty. Humöret var på topp och var vi än vred våra huvuden såg vi poteniella "sovpartners" till Erik. Allting med minst två bröst och, förhoppningsvis, ett hål skulle duga bra åt vår trevliga kamrat ansåg vi. En hungrig och småtjurig Erik kunde inte förstå hur han fått ryktet av sig att vara en manshora men alla som känner honom vet att det är sanningen. Efter att ha vandrat omkring inne i Nordstan diverse timmar började hungern komma smygande hos övriga medlemar på road-tripen och när jag och supersexiga Anton såg en inte alltför intelligent man liggandes på golvet samtidigt som han fotograferade sina bilnycklar ville vi vara hjälpsamma och sa följande till den unge individen:
- Ursäkta. Jag tror min käre herre har förlorat sina bilnyckar. Det ligger nämligen ett par mitt framför näsan på er.
Denna vänliga gest till trots blev gubbfan förbannad och hotade med att skicka sin dresserade apa på oss. Vi tackade för smöret och gick vidare. David är dum i huvet och har liten penis......
****
08:45
Väckarklockan ringer, men jag har redan vart uppe länge. Min käre far kommer in med sin vanliga, torra humor och drar sin vanliga morgonvits: "Är du inte uppe än, jag är uppe än..."
Vi hoppar fram till efter Anton och Jimmys underbara, påhittade upplevelse med nyckelmannen. Efter vårat gängs vanliga springande i sportaffärer, och inhandlande av Sverige-tröjor för morgondagens drabbning på Olympia, fick Snygg-Erik ett utbrott och ropade "MAT"!! och lade sig på marken, skrikandes och gråtandes. Vi andra vart helt paralyserade av skräck, Anton gick bort sig inne på köpcentret för han vart så rädd. David tog täten och letade (ironisk röst) snabbt (slut på ironisk röst) upp en pizzeria vid Odinplan där vi inhandlade oss varsin pizza/kebab. Mätta och glada drog vi oss vidare och kom äntligen fram till Valåsgatan och min brors eminenta boende. Efter ett snabbt klädombyte drog vi oss vidare mot Gamla Ullevi för att se dagens batalj mellan conquistadorerna från Spanien och Lordarna från England. Efter en tråkig första halvlek fick matchen fart och de stiliga karlarna från England lyckades vinna med 2-0.
Eftersom detta är ett gästinlägg där alla medlemmar i "Team Kjendisparty"-bilen ska få säga sitt, så är min tid i rampljuset nu slut. Snygg-Erik ligger naken i soffan och trummar irriterat på soffbordet för att försöka få mig att lämna över datorn så att han kan ta vid. Jag hoppas att huvudproducenten för denna blogg, Sir Jimmy Von Ewertsson, skriver ett långt inlägg med alla lyckade citat och grodor som hoppat ur göngets munnar under resan.
Väl mött!
FJ Karlsson
*****
Ja, vem ska avsluta denna dags bloggande?? Man kan ju inte säga att de borde varit jag, men jag var den ända kvar. Jag tycker att jag är värd en förklaring... Jag är Erik... Från alla andra skribenter har ni hört massa tramms och konstiga beskrivningar av mig.. o tyvärr så är dom sanna. Jag är nog lite "knäpp" och seg. Men trotts alla beskrivningar så hade jag och har bra betyg 280 av 320 i högstadiet. Alla grejor jag gör är ju dels för att jag är speciell, (men vem är inte det..) och för att roa mina närmaste och bästa vänner. För jag gillar dom så mycket och hur mycket lycka och goda skratt jag än skänker dem så är de inte nog för hur mycket jag får av dem. Så jag är gärna lite knäpp för deras skull.
Jag har njutit av hela resan till fullo, med dessa människor kan inte en resa bli tråkig. Nu sitter vi hemma hos Jens bror och alla skrattar åt mig, jag fattar inte varför, men dom har nog något lurt pågång. Ni får höra vad de hade för avsikt imorn.
Ps. Jag är ingen manshora, jag tycker bara att de är mysigt att pussas
Erik "Under the Sun" Olsson
Kommentarer
Trackback
